Inledning: Det är få personer som insjuknar av den livsmedelsburna bakterien Listeria monocytogenes, men dödligheten beräknas vara 20-30 %. L. monocytogenes förekommer i ätfärdiga livsmedel som konsumeras utan någon upphettning. I EU ligger Sverige näst högst på listan med antalet insjuknade.SyfteSyftet var att undersöka förekomsten av L. monocytogenes i gravad respektive kallrökt lax samt smörgåspålägg.Metod och material: Denna uppsats har skrivits utefter laborationer och databassökningar där vetenskapliga artiklar hämtats samt internetsökningar.ResultatResultatet visade att i två av 15 risklivsmedel påvisades L.

Sverige hade sitt högsta antal anmälda fall av listerios 2010 samt sitt högsta antal fall av listeria hos gravida kvinnor sedan 1992 (Ivarsson, 2010) Under 2010 genomfördes en EU-baslinjestudie gällande Listeria i kylda risklivsmedel. Livsmedelsverket satte igång ett riksprojekt för att kunna komplettera EU-baslinjestudien. I riskprojektet var andelen positiva resultat störst i fiskkategorin och 0,6 % av proverna för fiskprodukterna hade värden som överskrider det mikrobiologiska kriteriet (Livsmedelsverket 2010c). I förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel är gränsen för Listeria monocytogenes 100cfu/g vid förtäring.Denna studie följer upp hur producenter och kontrollmyndigheter tillämpar det mikrobiologiska kriteriet för Listeria monocytogenes för att identifiera behov av förbättrande åtgärder och stöd. Information samlades in genom djupintervjuer, och med hjälp av en prognosmodell illustreras tillväxten och hållbarheten av fiskprodukter om den skulle bli kontaminerad med Listeria monocytogenes.Av de 14 intervjuade företagen var det endast hälften som kände till det mikrobiologiska kriteriet och av de 7 intervjuade kontrollmyndigheterna var det endast 5 som kände till det.

The aim of the study was to investigate if some selected recipes could be hazardous for man; that is if pathogenic bacteria in raw ingredients could survive the cooking process. The study included three known pathogens, Listeria monocytogenes, Salmonella Typhimurium and Campylobacter jejuni. A known number of the bacterium chosen was added to the raw product. The dish was prepared according to the recipe and then a bacteriological investigation concerning the added pathogenic bacterium was performed. The results showed that all recipes tested could be hazardous; that is the added pathogen was still living after the cooking process..

This study was performed to investigate the bacteriological quality of French cheeses made from raw milk. Fifty cheeses of this type were purchased from Swedish retail premises. The methods described by the Nordic Committee on Food Analysis (NMKL) were used to determine the number of Enterobacteriaceae, presumptive Escherichia coli, coagulase positive staphylococci and Listeria monocytogenes. In 32 cheeses (64%) the number of bacteria mentioned above exceeded the determined maximum value. Thirty samples (60%) showed high counts of Enterobacteriaceae.

Listeriosis, which is caused by Listeria monocytogenes, is a rare food borne disease that primarily affects people whose immune system is weakened. These may be elderly people, pregnant women, new-born infants and individuals on immunosuppressive medication. The most common symptoms are meningitis, septikemia and abortion. The mortality is high, on average 20-30 %. In recent years the number of cases in Sweden has increased.

Listeria monocytogenes är en bakterie som förekommer i livsmedel. Friska personer kan få i sig bakterien utan att det orsakar sjukdom, men stora mängder kan leda till en icke-invasiv form av listerios som ger gastrointestinala besvär. Gravida kvinnor och andra personer med nedsatt immunförsvar kan redan vid intag av små mängder drabbas av allvarliga och livshotande tillstånd. Hos dessa fås en invasiv form av listerios som kan ge meningit, encefalit och sepsis. Hos en gravid kvinna kan infektionen leda till infekterat foster, missfall, fosterdöd, förtidig födsel eller avliden nyfödd.

Examensarbetet utfördes på SP-Food and Bioscience (tidigare SIK-Institutet för Livsmedel och Bioteknik) och anknyter till projektet DynahMat (Dynamisk Hållbarhetsdatum för Minimerat Svinn). Syftet med examensarbetet var att undersöka hur väl tillväxten av mjölksyrabakterier predikteras av tre befintliga prognosmodeller jämfört med tillväxten av naturligt förekommande mjölksyrabakterier i MA-packad rökt skinka.Tillväxten av mjölksyrabakterier i rökt MA-packad skinka studerades vid tre lagringstemperaturer (4, 8 respektive 12 °C) och resultat visade att förskämningen av den rökta skinkan skedde snabbare vid en högre lagringstemperatur. De befintliga prognosmodellerna som tillämpades var modeller framtagna av Kreyenschmidt et al. (2010), Mataragas et al. (2006) och Devlieghere et al.

Groddar har blivit en mycket populär produkt bland konsumenter tack vare hälsofördelar som de har samt den stora variationsanvändningen i mat. Konsumenterna har dock på senare tid börjat bli försiktiga på grund av ett flertal sjukdomsutbrott som groddar har orsakat. I Sverige pastöriseras alla fröer innan groningen startar och betraktas tack vare detta som ett av de säkraste producentländerna vad gäller groddar. Denna studie har undersökt den bakteriologiska kvaliteten hos 12 olika sorters groddar, både pastöriserade och opastöriserade. Alla prover har genomgått en mikrobiologisk analys för att kunna kvantifiera eventuell förekomst av Listeria monocytogenes, Bacillus cereus, Enterobacteriaceae 37°C, Enterobacteriaceae 44°C och enterokocker, samt för att kunna kvantifiera det totala antalet aeroba bakterier.

The complexity of the mast cell is becoming more prominent. From being the cell recognized just to contribute to allergic inflammation it is now also associated with wound healing, protection against tumor growth and in recognition and defense against a wide range of pathogens. The location of the mast cell in the barrier between the external and internal environment of the body enables the cell to quickly respond to invading bacteria, virus and parasites. Diarrhea due to Escherichia coli infection, listeriosis, toxoplasmosis, Newcastle disease and bovine respiratory syncytial virus are examples of mast cell activating diseases that can affect animals in, as well as outside, the agricultural sector. Additionally, ticks and tick-borne diseases are of concern.

Bakteriella patogener i livsmedel är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom hos människa och djur världen över, därför är tillverkning av säkrare livsmedel en viktig uppgift. I dagsläget används oftast odling på selektiva substrat av bakterier för att påvisa patogener och tidsåtgången kan vara upp till en vecka. En molekylärbiologisk metod som kan minska tidsåtgången är microarrays, där detekteras målorganismen på DNA- eller RNA-nivå. Enkelsträngade oligonukleotider, så kallade sonder, tillverkas dit bakteriegenom, templat, hybridiseras. Sonderna designas så att de är specifika för de bakterier som ska påvisas och fästs i mikroformat på en mikromatris tillsammans med upp till tusentals andra sonder. Templatet som ska hybridiseras till sonden anrikas ofta för att sedan amplifieras via polymeraskedjereaktion. Templaten färgas in för att en scanner ska kunna avläsa resultaten av vilka templat som hybridiserats till vilka sonder och därmed påvisa bakteriella patogener. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur microarrays kan användas för att detektera bakteriella patogener i livsmedel och om tidsåtgången kan minskas.

Trenden med ?Slow Food? och miljödebatten tillsammans med intresset för mathantverkantas vara bidragande orsaker till att besöken vid de svenska fäbodarna och smågårdsmejerierna ökar. I den traditionella osttillverkningen används opastöriserad mjölk.Frågan är om produkterna som tillverkas av den opastöriserade mjölken är lika angenäma närden livsmedelshygieniska aspekten ställs i fokus. Syftet med detta arbete var att undersökaförekomsten av patogena bakterier i svenska dessertostar tillverkade av opastöriserad mjölk,samt att diskutera och bedöma eventuella fynd ur ett livsmedelshygieniskt perspektiv.Till grund för denna uppsats ligger egna laborationer under handledning och litteraturstudier.Den mikrobiologiska analysen genomfördes för att ta reda på om några patogena bakterierkunde påträffas i någon av de valda ostarna. Analysen gjordes enligt den standardmodell somär praxis vid undersökning av livsmedel.

Mjölken för tillverkning av dessertostar genomgår ibland inte pastörisering, det gör att det finns risk för patogena bakterier i ostarna. Då vattenaktiviteten i dessertostar inte minskar tillräckligt på grund av kort lagringstid ger det goda förhållanden för bakterier att överleva. Författarna har därför valt att genomföra en bakteriologisk undersökning av franska dessertostar tillverkade på opastöriserad mjölk. Vi har även beaktat EU:s och Statens Livsmedelsverks (SLV) riktlinjer för att fastställa ostarnas bakteriologiska kvalité. Författarna har använt sig av en laborativ metod genom att utföra en bakteriologisk undersökning.

Flera stora utbrott med kontaminerade grönsaker har skett under de senaste åren, många människor har blivit sjuka och till och med dött efter att ha ätit färska grönsaker. Denna studie undersöker bevattningsvattnet som en faktor till dessa utbrott. Det finns olika bakterier som kan förekomma i bevattningsvattnet Campylobacter, Salmonella spp, Shigella spp, Escherichia coli (E.coli) och Listeria är exempel som behandlas i detta arbete. Litteraturundersökningen fokuserar på hur bakterier kan spridas, olika kontamineringsrisker, rekommenderade gränsvärden för hur mycket bakterier det får finnas i bevattningsvattnet samt produkter som kan vara särskilt utsatta för en kontamination. I den experimentella delen undersöks hur mängden E.coli förändras med tiden på spenat.

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.